the castle in the sky

Vem, har inte drömt om ett slott? Ett palats, gärna mitt i stan, med oregelbundna balkonger, tinnar och torn. Ett hem att gå vilse i. Att aldrig vilja lämna. Jag ska toppa queen-street-med le kollektiv royal och aldrig flytta igen på nästan 7 månader.


Mellan oss och slottet finns bara ett hinder, Stångåstaden.


Sen igår har vi redan hunnit utkämpa två slag, ett mot en tveksam paragrafryttare till blonderad receptionst, ett annat mot en snidig säljare över telefon.
Nu slår vi till tillfällig reträtt och slickar sårskorprona medan jag kallar in reservtruppen.
Dom vet sannerligen inte vem dom slåss mot.

Teatern

Jag har bestämt mig för att stanna på teatern.
Jag gick ut med mitt beslut igår, Jonas verkade glad, Måns en smula tveksam.

I alla fall, det blir Lkpg 6 månader till, efter en mellanlandning i Sthlm och Berlin.

Det är med tveksam magkänsla och ett leende med överton av klaustrofobi jag närmar mig nästa spelår.